Hur fungerar säkerheter för ett lån?

Generellt om säkerheter

När kapitalresningen sker i form av lån kan låntagaren ställa olika säkerheter för lånet, något som inte är möjligt vid emission av preferensaktier. Lånen som marknadsförs är ofta efterställda lån, dvs att långivarna har säkerhet som kommer efter banklån i prioriteringsordning.

Säkerheterna för lånen består ofta av att egendom pantsätts eller att någon går i borgen för lånet. Att pantsätta egendom innebär att låntagaren överlämnar eller intecknar egendom till långivaren, om låntagaren inte kan återbetala lånet kan långivaren sedan sälja egendomen. Nedan följer de vanligaste formerna av säkerheter som förekommer vid lån som marknadsförs via Tessin.

Fastighetspant

Fastighetspant innebär att fastighetens ägare ansöker om inteckning i fastigheten och får ett pantbrev som bevis för inteckningen, pantbrevet överlämnas sedan till långivaren som säkerhet. Varje pantbrev har ett så kallat “inomläge”, dvs vilken del av fastighetens värde som pantbrevet avser. Om lånet inte återbetalas kan panten realiseras, innebärande att fastigheten utmäts av Kronofogdemyndigheten som säljer den på exekutiv auktion.

Andrahandspantsättning

Att erhålla andrahandspant i befintliga pantbrev innebär att pantbrevet redan är pantsatt till en annan långivare. Andrahandspant kan utgöra en bättre säkerhet än att ta ut nya pantbrev med sämre inomläge för det fall det pantsatta pantbrevet inte är fullt belånat, tex om den första långivaren har ett pantbrev om 10 mkr med inomläge 0 – 10 mkr men skulden har amorterats ner till 5 mkr, då finns ett utrymme om 5 mkr som kan pantsättas till en ny långivare.

Pantsättning av revers till bostadsrättsförening

Projektägare bebygger ofta en fastighet för att sedan sälja den färdiga byggnaden till en bostadsrättsförening. Köpet finansieras ofta med banklån och medlemsinsatser i föreningen, vilket utbetalas när byggnaden är färdig. Bostadsrättsföreningen kan inte betala i förskott utan utfärdar därför istället en revers (skuldebrev) – ett löfte om att projektägaren kommer få betalt när banklånet och medlemsinsatserna erhålls. Om projektägaren inte återbetalar lånet kan långivaren sälja reversen eller inkassera det belopp som bostadsrättsföreningen ska betala till projektägaren när byggnaden färdigställs.

Aktiepant

Aktiepant innebär att aktierna i ett bolag tas i pant som säkerhet för ett lån. Om tex ett moderbolag upptar ett lån och det finns tillgångar av värde i dotterbolaget så kan aktierna i dotterbolaget pantsättas. Betalar inte låntagaren lånet kan långivaren överta aktierna i dotterbolaget och på så vis få säkerhet för lånet. Vid en obeståndssituation kan aktiepant dock ha ett högst begränsat ekonomiskt värde eftersom långivare med pant i fastigheten, dvs banken, prioriteras.

Borgen

Huvudsakliga formerna av borgen är enkel borgen och proprieborgen. Vid enkel borgen får långivaren endast vända sig till den som gått i borgen för låntagaren efter att långivaren försökt få betalt genom utmätning. Proprieborgen, en borgen “såsom för egen skuld”, innebär att borgensmannen har samma ställning som låntagaren gällande ansvaret att återbetala lånet, dvs att långivaren kan vända sig till den av låntagaren och borgensmannen som har pengar.

Företagshypotek

Företagshypotek är en typ av säkerhet i ett företags lösa egendom, dvs andra tillgångar än fastigheter, pengar och aktier. Ett visst belopp i verksamhetens tillgångar inskrivs då hos Bolagsverket och låntagaren erhåller ett bevis för detta i form av ett företagsinteckningsbrev som pantsätts till långivaren. Den pantsatta egendomen är inte bestämd utan istället intecknas värdet på låntagarens allmänna egendomsmassa såsom den ser ut från tid till annan.

Till vanliga frågor