Hur fungerar en preferensaktie?

Egenskaperna för preferensaktier skiljer sig åt mellan olika investeringar. Det är därför viktigt att investeraren noggrant sätter sig in i investeringsmaterialet samt bolagsordningen för att förstå hur preferensaktien fungerar och vilka egenskaper de har i det aktuella bolaget.

Generellt kan dock preferensaktier beskrivas på följande sätt:

Preferensaktier ger dess innehavare en förutbestämd avkastning vid en eller flera förutbestämda tidpunkter. Avkastningen genereras genom utdelning och/eller inlösen av preferensaktien. Utöver utdelningen/inlösenbeloppet har preferensaktieägaren normalt sett ingen rätt till ytterligare avkastning.

Preferensaktier är ofta röstsvaga samt emitteras till en överkurs vilken innebär att preferensaktieägarnas inflytande över bolaget i praktiken är obefintligt. Dock har alla preferensaktieägare rösträtt för sina aktier och har rätt att delta på bolagsstämmor.

Preferensaktier kategoriseras emellanåt som ”hybridkapital” då det är ett aktieinstrument men vars egenskaper påminner om ett skuldinstrument. Kapitalet som inflyter från en preferensaktieemission betraktas som ett eget kapital och inte som en skuld, vilket stärker bolaget och ökar dess soliditet. En avgörande skillnad mot ett skuldinstrument (lån) är att preferensaktier aldrig kan säkerställas med pant, borgen eller annan säkerhet. Vidare har preferensaktieägare ingen fordran på bolaget och därmed ingen möjlighet att ställa krav på utdelning eller inlösen hos domstol, Kronofogdemyndigheten eller annan myndighet. Utdelning eller inlösen är alltid beroende av bolagets styrelse och bolagsstämmas föregående beslut samt att det finns såväl likviditet som ett tillräckligt stort eget kapital i bolaget.

Preferensaktier är efterställda samtliga bolagets borgenärer vid en eventuell obeståndssituation (konkurs). Preferensaktieägare har dock normalt sett företräde framför stamaktieägarna (dvs projektägarna) till bolagets tillgångar vid en konkurs. Innehavare av preferensaktieägare är ”seniora” i förhållande till stamaktieägare men ”juniora” i förhållande till alla borgenärer (fordringshavare).

Till vanliga frågor