Temperaturen i den finska ekonomin

Temperaturen i den finska ekonomin

Sverige, och framförallt den svenska ekonomin, klarade finanskrisen 2008 som uppstod efter Lehman-kraschen och svaga sydeuropeiska banker. Men hur gick det i vårt östra grannland? Inte lika bra skulle det visa sig; men återhämtningen är i full gång. Vi har därför, inför Tessins lansering i Finland, tagit tempen på den finska ekonomin.

Finanskrisen

Finland drabbades mycket hårt av finanskrisen 2008, om än inte i samma omfattning som Grekland och Spanien. Under 2009 föll landets BNP med hela 8,5 procent. Anledningen stod inte att finna i en svag banksektor, såsom för nämnda sydeuropeiska länder, utan andra skäl låg bakom det finska fallet.

Det finska BNP-raset berodde till stor del på att landets största företag, Nokia, kollapsade, samtidigt som pappersindustrin drabbades av en kris med sjunkande efterfrågan. Även en av Finlands största exportpartners, Ryssland, utsattes för internationella sanktioner efter Ukrainakriget, och minskade sin totala import med 50 procent. Detta påverkade i stor utsträckning den finska metall- och maskinindustrin. Som jämförelse kan nämnas att av Finlands samtliga exportvaror, såldes 10 procent till Ryssland, vilket är anledningen till att sanktionerna i stor utsträckning även påverkade Finland.

De samlade effekterna av dessa nämnda faktorer under finanskrisen har haft en stor inverkan på Finlands ekonomi och återhämtningen har varit ovanligt långsam, eftersom så många olika sektorer påverkats i efterdyningarna.

Hur den finska ekonomin mår 2018

Även om återhämtningen varit långsam, är den finska ekonomin, enligt finska YLE, efter tio års tid, äntligen på samma BNP-nivåer som innan krisen. Däremot har befolkningen också ökat sedan dess, vilket innebär att en fullkomlig BNP per capita-återhämtning fortfarande inte är uppnådd ännu.

Finsk ekonomi är däremot alltjämt på frammarsch. Nokia har åter börjat växa och många av de ingenjörerna som under krisen fick söka nya möjligheter, har börjat på småföretag som växer i takt med detta tillskott av expertiskunskap, eller har själva bildat nya bolag.

Under krisåren har den finska regeringen kunnat rikta uppmärksamheten mot innovativa lösningar på ekonomiska bekymmer i landet. Till exempel utfördes världens mest omfattande experiment med medborgarlön som substitut till bidrag, även om detta försök avslutades i förtid. Dessutom stöttas ny- och småföretagande, eftersom det är i småföretag som många arbetstillfällen skapas. Som entreprenör, kan man få en startpeng i upp till 18 månader för att starta och bedriva en ny verksamhet.

Och om vi blickar framåt?

Finlands nuvarande goda tillväxttakt ser ut att kunna hålla i sig. Däremot styr ECB över Finlands valutapolitik, vilket försvårar för landet att självt parera eventuella geopolitiska orosmoln som skulle kunna torna upp sig. Låt oss titta på vilka faktorer som kan spela in för utvecklingen framöver.

Risker

Finlands ekonomi är åter på fötter och landet har numera en tillväxttakt som ligger över snittet i EU. Vår grannes mycket tydliga satsningar på utbildning, forskning och nyföretagande förväntas framgent fortsatt ha positiva effekter på den finska ekonomin och konjunkturen. En åldrande befolkning som följer av de stora födelsetalen på 1940-talet, kan komma att sätta press på statsfinanserna, eftersom den yngre arbetsföra generationen kan få svårt att finansiera de äldres välfärd. Finland har haft lägre födelsetal efter 1940-talet och har också de senare åren haft en restriktiv invandringspolitik.

Om det skulle uppstå oro i euro-området, kan finsk ekonomi påverkas. Det beror på att eftersom Finland har euro som valuta, finns ingen finsk motsvarighet till Riksbanken som kan stimulera den inhemska ekonomin med egen valutapolitik vid behov, eftersom ECB styr över hela euro-zonen. Därför kan negativa makroekonomiska händelser på kontinenten och i andra euro-länder också dra med Finland, men den finska ekonomin är bättre rustad idag än inför den förra krisen.

Möjligheter

Sysselsättningsgraden i Finland är däremot inne i en positiv trend och det byggs allt mer i storstadsregionerna, liksom nämnts i det tidigare inlägget om byggandet i Helsingfors. Dessa båda aspekter är styrkebesked från ekonomin och hushållen och positiva signaler för Finland.

Finsk export växer också i stark takt enligt OECD, vilket har en positiv effekt på en fortsatt god BNP-ökning även framgent. Statsfinanserna förutspås stärkas, samtidigt som bostadspriserna är stabila. Finländarnas skuldsättning (vilket främst utgörs av bostadslån) är också på lägre nivåer än i övriga Norden, vilket inger viss relativ trygghet för den finska ekonomin.

Sålunda befinner sig Finland i en positiv situation efter den långsamma återhämtningen efter 2008-års finanskris. Däremot är det för tidigt att blåsa “faran över”, eftersom en åldrande befolkning och eventuella svårigheter att finansiera välfärden, fortfarande kan kasta sin skugga över ekonomin, även om politiska initiativ genomförs för att stävja detta. Vi ser däremot med tillförsikt på den finska ekonomins fortsatta utveckling och tror på tillväxt även framöver.

Du kanske även gillar: