Möt Tessinarna

Del I: Nicodemus Tessin den äldre (1615–1681)

Vi på Tessin har som bekant lånat vårt namn från en känd arkitektsläkt. Men vilka var egentligen Tessinarna och varför är de fortfarande ihågkomna för sin arkitektur? Följ med på en historisk återblick. Först ut: Tessin den äldre.

Nicodemus Tessin den äldre växte upp i Stralsund i en tysk köpmannafamilj. Staden tillhörde under det tidiga 1600-talet Sverige och Nicodemus kom i svensk tjänst 1636. Då bestod arbetet i att upprätta befästningar och skyddsvärn. Därefter avancerade han snabbt och 1646 utsågs han till kunglig "architecteur och byggmästere”. Innan karriären var över hade han blivit adlad och utsedd till såväl kunglig hovarkitekt som rådman.

Någon som är väl förtrogen med Tessin den äldres arbete är Johan Eriksson, universitetslektor och konstvetare vid Uppsala Universitet där han driver ett projekt om Tessin den äldre med arkitektonisk utgångspunkt. I våras presenterade han projektet på en konferens i Boston.

– Det som gör Tessin intressant är att han är en av de första stora arkitekterna vi hade i Sverige. Många av de efterkommande arkitekterna – Nicodeums Tessin den yngre, Carl Hårleman och Jean Eric Rehn, men även senare tiders arkitekter som Ivar Tengbom – förhöll sig till Tessin den äldre, som kastade långa skuggor ända in på 1900-talet, säger Johan Eriksson.

Flitig och produktiv

Konferensen i Boston hade ett fokus på kulturöverföring, och även ur den synpunkten var Tessin den äldre intressant. Född på kontinenten och väl berest ville han rita byggnader som liknade dem i Frankrike och Italien. Men den svenska verkligheten krockade ofta med ambitionerna. När det saknades tillgång till marmor fick man måla trä. Och andra konstruktioner, som detaljerade takfall, passade helt enkelt inte i det karga Norden. Då fick ritningarna anpassas till svenska förhållanden.

– Man kan säga att Tessin skapade en ny grammatik utifrån kontinentala förebilder och i mötet mellan det nordeuropeiska å ena sidan och det franska och italienska å den andra, sammanfattar Johan Eriksson. Tessin den äldre var för övrigt starkt inspirerad av 1500-talets arkitektur, kanske allra främst av arkitekten och arkitekturteoretikern Andrea Palladio, som i sin tur hade den romerska antiken som ideal. Detta inflytande visar sig inte minst i Tessins många lantslott, som på många sätt kan ses som svenska motsvarigheter till de italienska villorna.

Vem var då Nicodemus Tessin den äldre privat? En samtida beskrivning karakteriserar honom som ”en man av en stilla, nykter, gudfruktig, uppriktig natur. Alltid flitig och tjänsteaktig samt vänlig i konversationen.”

Och flitig var han onekligen. Det visar den långa rad av slott och byggnader som han står som upphovsman till, även om Johan Eriksson påpekar att Tessin den äldre i många fall agerade arkitektkontor och tog hjälp av mer juniora kollegor. Därför är det ibland inte alltid lätt att avgöra när det är Tessin den äldres hand som står för ritningarna.

Johan Eriksson understryker dock att Tessin var en betydande arkitekt med en unik stil. På många sätt var han – här medger han att han kanske kan anses partisk – en större och mer mångfasetterad arkitekt än sonen Tessin den yngre.

1653 gifte sig Tessin den äldre med Maria Pederdotter Svahn, som hade två barn sedan tidigare. Styvsonen Abraham Winantz, adlad Svansköld skolades, liksom den biologiske sonen Nicodemus den yngre, till att bli arkitekt och slutförde Kalmar domkyrka efter Tessin den äldres död.

Så vad bör då räknas till Tessin den äldres främsta verk?

– Drottningholms slott är på många vis den mest betydelsefulla byggnaden. Det fanns en tid när hela adeln ville ha slott som liknade Drottningholm. Och Tessin försåg dem med det. Sedan är domkyrkan i Kalmar betydelsefull med sin unika, korsformade planlösning och mäktiga rumsverkan.

Du kanske även gillar: