Finlands reglering av crowdfunding

Finland är Nordens största marknad för crowdfunding, vilket vi presenterade i blogginlägget om den Nordiska crowdfunding-marknadens storlek för 2016. Finsk makroekonomi har också föranlett uppstartandet av många småföretag, vars finansiering har behövts underlättas. Därför antogs en lag om gräsrotsfinansiering som trädde i kraft 1 september 2016, vilket vi, inför Tessins lansering i Finland, presenterar här i korthet.

Om vi backar bandet några år, nämligen till början av 2010-talet. Finlands då överlägset största börsbolag), Nokia (till och med så stort att dess vikt i finska börsindexet OMXH25 var tvunget att begränsa), var inne i en turbulent period av felbeslut rörande smartphone-utveckling, vilket slog ned dem från tronen som världsledande mobiltelefontillverkare. Detta ledde till en massuppsägning av utbildade ingenjörer i Finland, av vilka många fortsatt sina karriärer med att starta nya företag som behöver finansiering, utöver den “vanliga” mängden entreprenörer i samhället.

Crowdfunding i Finland

En uppsjö av en ny generation finska företag har föranlett ett finansieringsbehov för uppstartsföretagen. Däremot innebar Nokias (och Helsingforsbörsens) nedgång, tillsammans med finanskrisen, att banker och riskkapitalister drog öronen åt sig. Finland har nämligen mer eller mindre befunnit sig i en recession sedan finanskrisen som man inte förrän nu på sistone börjat återhämta sig ifrån med tillväxt.

Entreprenörer i vårt östra grannland behövde därför alternativa finansieringsmetoder. Lyckligtvis började crowdfunding växa i popularitet i både USA och Storbritannien under denna period och denna finansieringslösning hittade även till Finland.

Liksom nämnts i University of Cambridges rapport om den europeiska crowdfunding-marknaden 2016, är Finland den största marknaden i Norden. Både equity crowdfunding och P2P Lending till företag är under stark tillväxt och fördubblar sina volymer på årsbasis och är nu den andra, respektive tredje största formen av crowdfunding i Finland.

Den finska regeringen ansåg emellertid att crowdfunding-branschen behövde tydliga spelregler för att skydda investerarna som finansierar företag. Därför utreddes och implementerades en specifik lag om crowdfunding som trädde i kraft den 1 september 2016.

Lagen om gräsrotsfinansiering

Lagen om gräsrotsfinansiering (734/2016) består av fem kapitel som reglerar plattformarna och deras verksamhet, hur kunder ska skyddas, finska Finansinspektionens tillsyn över plattformarna, påföljder om plattformen eller mottagaren av medel bryter mot bestämmelserna samt särskilda bestämmelser om till exempel vad som är god gräsrotsfinansieringssed, samt att alla plattormar måste vara anslutna till en självreglerande branschorganisation som tillser att branschen handlar på ett ärligt och hälsosamt sätt.

Lagen gäller dessutom bara för situationer när företag är mottagare för finansiering i form av lån eller utgivande av aktier. Lån till privatpersoner, eller andra former av crowdfunding, omfattas alltså inte av lagen.

Vad lagen innebär för investerare

Ökade krav på och tillsyn över plattformarna är en kvalitetsstämpel för investerarna. Det ger en trygghet att ökade åtgärder för att bekämpa bedrägerier och mot finansiering av olaglig karaktär vidtas. Däremot ska investeraren definitivt inte tolka detta som att goda investeringar är en garanti - det innebär fortfarande en risk att finansiera små och medelstora företag.

Däremot är det mycket välkommet för branschen att tydliga spelregler har satts upp, för att aktörerna (både plattformar och företag) har ett regelverk att förhålla sig till när företag finansieras vid en crowdfunding-plattform. Det medför ett stärkt förtroende för branschen, vilket innebär förbättrade möjligheter för företag att ta tillämpa crowdfunding som en finansieringslösning.

För att nämna några exempel, har det genom lagens tredje kapitel, svart på vitt, krävts att sanningsenlig information ska framkomma i samband med att en finansieringsrunda marknadsförs på en plattform, i syfte att investeraren ska kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut. Det förtydligas också att plattformarna är skyldiga att kontrollera de företag som söker finansiering för att stävja penningtvätt och finansiering av terrorism.

Utöver lagen finns även en särskild förordning som ytterligare förstärker investerarskyddet genom att investerarna måste varnas om riskerna förknippade med att investera i småföretag, alltså att delar av eller hela insatsen kan gå förlorad.

Kundskyddet och seriösa crowdfunding-plattformar är således viktiga och välkomna element i Finlands crowdfunding-lag. Att crowdfunding har reglerats på detta sätt medför även ett stärkt förtroende bland allmänheten och bland företag för denna finansieringsform, vilket på sikt medför ett bättre småföretagarklimat i Finland när det finns fler möjligheter till finansiering.

Du kanske även gillar: