Fastighetsprofilen Ingrid Westman: "Det är härligt med arkitektur"

Fastighetsprofilen Ingrid Westman: "Det är härligt med arkitektur"

Lyssna på fjärde avsnittet av Fastighetsprofilerna via spelaren eller via Itunes, alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

Industriellt byggande med fokus på skönhet

Ingrid Westman skolades i den traditionella byggindustrin, men sa upp sig med en idé i huvudet: kan man bygga snygga, energieffektiva hus, utan att det kostar för mycket pengar? Idag har hon svaret.

Hon läste “väg- och vatten” på KTH, och hamnade naturligt i byggsvängen. Först på NCC, och därefter på Arcona. Som platschef på otaliga byggen, med skorna nedkörda i leran, skolades hon i att stryka arkitekternas utsvävningar för att hålla kostnaderna nere.
- När man är inne i kulturen så ifrågasätter man kanske inte det, utan man har något annat för ögonen. Jag fick sedan förmånen att jobba på beställarsidan. Då fick jag upp ögonen för hur otroligt härligt det är med arkitektur, och vilket värde den har för fastigheten. För jag var där under en lågkonjunktur, och de husen som var uthyrda var de som var fina, säger hon.

Men det var inte bara arkitekturen som fick henne att fundera. Även produktionsmetoderna. Det var 90-tal, och branschen talade om att bygga “industriellt”.
- Det sa man redan när jag gick i skolan, och det sa man hela tiden på alla arbetsplatser där jag var. Men det blev aldrig så. Sen såg jag själv det här med passivhus, och tänkte att det här lärde vi oss i skolan. Det har tyskarna lyckats genomdriva, så varför gör vi det inte i Sverige?

Med de erfarenheterna formades med åren en idé i Ingrids huvud. Hon ville bygga industriellt, hon ville bygga energisnåla hus, och hon ville bygga hus där inte arkitektens visioner spolades bort så snart ritningen hamnade i platschefens händer.
- Jag ville göra det alla har sagt, men som ingen gör. Och då startade jag mitt företag, säger hon.

Hon tog ett banklån och byggde ett hus på Värmdö tillsammans med arkitekten Cage Copher. Idén var att ta fram ett system som kunde användas i framtida projekt, ungefär som Lego. Och för att hålla kostnaderna nere, och alltså realisera idén om att bygga industriellt, producerades allt i en fabrik i Polen.
- Modulerna tillverkades i en fabrik enligt en löpande band-princip. Det blir väldigt effektivt. Det är inga som kliar sig i huvudet och funderar på vad som ska göras på bygget. Materialet kan alltid ligga på samma plats, och det är exakt samma moment som sker på samma plats.

Det unika med systemet, menar hon, är att arkitekten inte är bunden till hur något prefabricerat element ser ut.
- Arkitekten får en frihet att rita vilket hus som helst. Sedan delar vi upp det i våra volymer. Det är vi som gör det industriellt. Arkitekten behöver inte tänka på det i sin design, säger Ingrid Westman.

Efter det första huset följde ett hus till, sen en förskola och därefter sju arkitektritade passivhus i Upplands Väsby. Igen agerade hon både byggherre och byggare, vilket gav henne möjlighet att utveckla modulsystemet och få referensobjekt att visa upp för större kunder. Sedan kom genombrottet, med 76 hyresrätter som Ingrid Westman byggde i Tyresö, för Byggvesta.
- Då fick vi lite volym. Det är då först man kan se att det fungerar, att man får flyt i fabriken. Innan hade vi knappt behövt flytta modulerna, men nu fick de inte plats i fabriken längre, säger hon.

Ingrid Westman ser just passivhus som en möjlighet för fastighetsbranschen att bidra till lägre utsläpp. Att hon orkar med detta själv – hon har tills nu inte haft några anställda – beror på att hon vill, som hon själv uttrycker det, “förändra världen”.
- Det här är mitt kall. Sedan har jag alltid haft mycket energi, säger hon.

Hösten 2018 bygger Ingrid Westman en skola på 5 000 kvadrat, och 180 lägenheter i Vårberg där tre våningar ska byggas ovanpå befintliga hus från 1970-talet.

Du hittar fler intressanta intervjuer med spännande personer på sidan Fastighetsprofilerna.

Du kanske även gillar: