Hur crowdfunding växer i Sverige och Norden

Hur crowdfunding växer i Sverige och Norden

Varje år samlar Cambridge Centre for Alternative Finance in data om crowdfunding i Europa och i världen och redovisar dessa en benchmarking-rapport. I februari publicerades den tredje rapporten i ordningen om den europeiska crowdfunding-marknaden och vi har i två delar tagit oss en närmare titt på den 123 sidor långa avhandlingen. I den första delen av två, tittade vi på utvecklingen i Europa, medan vi i detta blogginlägg vänder oss till Norden och Sverige.

I likhet med den övergripande positiva trenden på kontinenten för crowdfunding-marknadens tillväxt i volymer, råder inget tvivel om att även Norden och Sverige är med på tåget. I den årliga benchmarking-rapporten presenteras, liksom konstaterades i förra inlägget, siffror för 2016. Vi förväntar oss att rapporten som avser 2017 tidigast utkommer under innevarande års andra hälft.

Norden

På nordisk nivå växte volymen på crowdfunding-marknaden med över 200 procent, från nivåer på strax över 100 miljoner euro år 2015 till 323 miljoner euro år 2016. Här kan man också flika in att Tessin bidrog en hel del, med tanke på att vår tillväxt under samma period var över 400 procent och att volymen 2016 uppgick till 260 miljoner.

Däremot är det viktigt att bära med sig att den nordiska marknaden hämtade sig från en stor dipp under 2014-2015 efter att en större svensk P2P Lending-plattform gick i konkurs och många investerare förlorade mycket pengar. Under den perioden backade volymen med 19 procent på nordisk nivå. Dessutom bör nämnas att många nordiska plattformar (bland annat Tessin) inte fick förfrågan att delta i undersökningen 2015, varför ökningen från år till år är något missvisande.

Norden utgör 4,2 procent av den europeiska totalmarknaden och blev 2016 Europas tredje största crowdfunding-region efter Storbritannien och Frankrike. Tyskland slogs dock nätt och jämnt med en marginal på 1 miljon euro.

Inom Norden domineras marknaden av Finland som stod för 143 miljoner euro av den totala volymen. Norge och Island har å andra sidan tämligen obefintliga marknader och mäktade endast med 5 miljoner respektive 1 miljon euro. Mellan Danmark och Sverige är det oerhört jämnt, men vårt södra grannland stod för 88 miljoner euro jämfört med Sveriges 86 miljoner.

Equity crowdfunding har blivit största formen i Norden med en volym på 75 miljoner euro. Detta skiljer sig från resten av Europa, där P2P Lending till privatpersoner och P2P Lending till företag har överhanden. I Norden kommer de två senast nämnda formerna på andra- respektive fjärdeplats, och åtskiljs av säkrade fastighetslån (56 miljoner euro), medan fastighetsfinansiering utan fastighet som säkerhet (26 miljoner euro) är femte största formen. Detta innebär att den totala fastighetsfinansieringsvolymen uppgick till 82 miljoner euro, av vilket Tessin med 260 miljoner kronor utgjorde cirka en tredjedel. Resterande volym (utöver Tessin) rapporteras från Danmark.

Sverige

Om man vänder blicken inåt mot den inhemska marknaden för 2016, låg Sverige volymmässigt i mellanskiktet (sett till medianen) bland de europeiska länderna. Den svenska volymen på 86 miljoner euro innebär att Sverige är den tionde största marknaden och summan investeringar per capita (8,73 euro per person och år) innebär en elfteplats.

Den totala transaktionsvolymen i Sverige såg enligt rapportförfattarna en ökning på 548 procent sedan 2015, men detta kan, liksom tidigare nämnts, förklaras av att få plattformar tillfrågades under det året. Dessutom kan det förklaras av att en större P2P lending-plattform gick i konkurs under året, och den efterföljande oron påverkade volymerna negativt .

Sett till de vanligaste formerna av crowdfunding, utgjordes under 96 miljoner euro (eller 63 procent) av volymen av equity crowdfunding och åtföljs av fastighetsinriktad crowdfunding med en volym på 26 miljoner euro. Den sistnämnda siffran stod Tessin för. Tredje populäraste formen var belöningsbaserad crowdfunding, men här bör man komma ihåg att svenska kampanjer på utomeuropeiska plattformar inte inräknas.

Plattformarna tillfrågades om de är nöjda med befintlig reglering av crowdfunding, eller snarare i vilken utsträckning plattformarna anser att befintlig reglering är tillräcklig för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Samtliga av plattformarna i Sverige ansåg att regleringen är “adequate”, men detta speglar snarare en brist på reglering och att plattformarna har anpassat sig till rådande miljö, än att crowdfunding är tillräckligt reglerat.

Dessutom ställde rapportförfattarna frågan om vilka som är de största upplevda riskerna för den egna verksamheten hos plattformarna och för allmänhetens förtroende för dem. Den största risken ansågs vara att en välkänd plattform kollapsar till följd av försummelse, något som tämligen nyligen hände på den svenska marknaden. Därutöver ansågs ett bedrägeri av en större kampanj kunna utgöra en stor risk för de svenska plattformarnas verksamhet, men också om noterbart fler företag som använder sig av crowdfunding skulle gå i konkurs och att många investerare skulle förlora pengar.

Trender i vårt hörn av kontinenten

Vi konstaterade redan i det förra blogginlägget om University of Cambridges rapport att en positiv trend råder i Europa. Även om den analysen var på bredare basis, spanar vi ytterligare ljusning för crowdfunding i Norden även framöver.

Nästa upplaga av Cambridge universitets benchmarking-rapport, det vill säga den som berör 2017, beräknas utkomma tidigast under andra halvan av 2018. Av allt att döma kommer också den svenska crowdfunding-marknadens tillväxt att fortsätta, men marknadens siffror får vi som sagt avvakta ett tag till. Det kan dock konstateras redan nu att Tessin dubblade sin transaktionsvolym mellan år 2016 och 2017, vilket kommer att driva på den svenska marknadens volymer i nästa upplaga av rapporten. Säkert har vi trevlig läsning att vänta oss även då.

Du kanske även gillar: